Aftonsång

Aftonsång

Skriven 5 september 1999

Sakta solen sänker sig ned.
Aftonen sval
fyller dunge och dal,
den kyler hage och hed.

Daggen glittrar i stjärnornas sken.
Vart grässtrå grönt
av pärlor blir krönt,
lika praktfullt glänser var gren.

Uven klagar med tungsint ton.
Grodans sång,
älgens gång,
och avlägset morrande lon.

Så många intryck, så många ljud.
Vart djur och var växt,
det är allt för komplext,
för att inte ha skapats av Gud.