Ensam

Skriven 18 november 1995



Jag känner mig ibland
som någons lilla djur.
Jag blivit lite grand
ensam i min bur.

Familjen som mig har
visste kanske ej
hur mycket tid det tar
att ha ett djur som mig.

Jag får ju mat och hem
men mer behöver jag
jag behöver dem
lite varje dag.

Om bara de förmått
offra tid ändå,
om bara de förstått
att kärlek vårdas så.

När kärleken tar slut
slutar hjärtat slå
för det står inte ut
att leva mera då.




3959


[Läs En Annan Dikt]



1995 Jemima & Carl-Henrik Hammarlund. All rights reserved.