Praktisk handledning i att äta ostbågar

Skriven februari 1999



AVSNITT 3
PLATS ATT ÄTA PÅ?


Ostbågar kan ätas i många sammanhang och på många platser. Vanligast är väl att de förekommer i soffan framför TV:n, ofta i kombination med en ölburk, men det finns åtskilliga andra miljöer att intaga sina ostbågar i. I denna veckas kursavsnitt är tiden kommen att fastställa hur man egentligen bäst kan ordna det för sig när man ska börja äta.

Och jag vill faktiskt redan nu uttrycka mitt djupa ogillande angående den vanligaste ätmiljön - TV:n. Jag kan inte förneka att jag själv många gånger har valt att sätta mig framför TV:n med mina ostbågar, antingen för att se en film på video eller någon spännande fotbollsmatch, men jag har vid dessa tillfällen handlat mot bättre vetande.
När man äter ostbågar framför TV:n säger det sig självt att man inte är så värst uppmärksam på vad man egentligen äter eller hur det smakar. Det är vad som pågår i rutan som är huvudsaken, och ostbågarna har man med sig mer för att lugna nerverna än för att verkligen njuta av maten. (Tuggar man inte på ostbågar när det är sudden death i OS-hockeyfinalen mellan Sverige och Kanada, är risken stor att man tuggar på naglarna istället.) Ostbågarna behandlas vid dessa tillfällen som ett rent tillbehör, en bonus till det TV-spektakel som för stunden är centrum i tillvaron. Så får det inte vara! Detta sätt att äta är knappast att visa ostbågarna respekt.
Och samma sak gäller ju egentligen för det man tittar på där i TV-rutan. En påse ostbågar kan lätt bidra till att ens uppmärksamhet då och då dras bort från den dramatiska matchen, den spännande filmen eller den underhållande musikshowen med Peter Harryson. Inte bara ostbågarna utan också programmet man ser på blir lidande om man är försedd med ostbågar framför TV:n. Kom ihåg hur det brukar bli när det står en skål med ostbågar på TV-bordet... folk sträcker sig mot den för att ta mer och skymmer då sikten för andra, det prasslar och rasslar irriterande (och överröstar TV:n) när många händer ivrigt gräver i skålen, och den fina soffgruppen och mattan blir genast fulla av smulor. Allt detta medan TV-programmet oförtrutet fortsätter, utan att någon kan koncentrera sig hundraprocentigt på det.
En skål med snacks som komplement till TV-kvällen brukar anses stärka trivseln, men jag skulle vilja påstå att det snarare är tvärtom. Ostbågar är inte bra att ha vid TV:n. Sitter man ensam i TV-soffan och har kontroll över skålen och ätandet, kan det gå något bättre, men som jag redan nämnt inverkar TV-tittandet menligt på ens förmåga att uppfatta bågarnas goda smak, och därför vill jag avråda även från detta. Om man känner att man absolut måste ha något att tugga på medan man ser på TV, är det bättre att köpa lite chips eller annan form av lägre stående snacks som inte kräver lika stor uppmärksamhet från smaksinnet när man äter dem.

På det här stadiet kanske vissa kursdeltagare börjar purkna till lite grann och protestera. Ska man verkligen behöva en massa uppmärksamhet för att äta ostbågar? Är det meningen att man ska äta på nåt slags intellektuellt sätt? Räcker det inte med att bara äta för att det är gott?
Jo, det går givetvis alldeles utmärkt. Att äta är i allmänhet inte någon intellektuell upplevelse, och vi stoppar ju dagligen i oss en massa livsmedel som vi tycker smakar utmärkt men ändå inte njuter av på något världsfrånvänt sätt. Det är bara det, att när det gäller så bevisligen delikata rätter som kroppkakor, smörgåstårta, lasagne och så nu i det här fallet ostbågar, tycker jag att det är lite väl nonchalant och slösaktigt att bara låta sådana läckerheter passera munhålan utan att särskilt uppmärksamma hur gott det faktiskt är. Ostbågar är inte som vilket snacks som helst, ostbågar är något sjusärdeles gott, och därför bör man också koncentrera sig lite mer på smaken just när man äter ostbågar. Då ökar också chansen att en redan i vanliga fall gudomlig smakupplevelse blir ännu mer gudomlig.

Nu åter till ämnet. Ostbågeätning i samband med TV-tittande är alltså inte att rekommendera, åtminstone inte varje gång man äter. Som en konsekvens av ovanstående resonemang ser vi att det är lika opassande att börja prassla med en påse på bio eller andra kulturella tillställningar, på idrottsevenemang eller i kyrkan. Äter man ostbågar vid sådana tillfällen är det mer för att det hör till; det är ju alltid trevligt att vara utrustad med en påse medan man tråkar sig igenom reklamen på bio eller väntar på tekning 3.42 in i andra perioden. Men för den som vill äta hundraprocentigt, vilket jag alltså tycker är idealet, passar det sig inte.
Många människor är utrustade med ostbågar som proviant när de är ute och reser. Detta är inte alltid helt lyckat, framför allt inte när man reser i bil och har sällskap i baksätet av hysteriska medresenärer som tigger och vill ha av ostbågarna. (Reser man ensam i bil bör man inte heller ha ostbågar med sig, eftersom ratten blir kletig och man dessutom löper stor risk att tappa koncentrationen och köra i diket.) Dessutom kan en överdriven ostbågekonsumtion medan man färdas fort framåt leda till åksjuka. Det färdmedel som lämpar sig bäst för ostbågeätning är förmodligen tåget, men å andra sidan kan det kännas lite underligt och pinsamt när man sitter där i kupén och skyfflar i sig ostbågar mitt framför ögonen på de andra passagerarna. Man ska förstås inte skämmas över att man gillar ostbågar, men själva förtäringen av dem bör ändå ske lite mer diskret. Detta gäller för övrigt också den som tänkt slå sig ner med sin ostbågepåse på en parkbänk mitt i stan, eller på alla andra offentliga platser - det kan bli pinsamt.

Ostbågar på fest är ofta en trevlig idé. Bågarna förekommer då i en eller flera skålar i sällskap med olika sorters chips, salta pinnar, jordnötter och allsköns läskedrycker (och andra drycker). Eftersom det finns så mycket gott att välja på och alla inte äter av allt, kan man räkna med att få ta en hel del av ostbågarna, och det går också att göra detta tämligen ostört och med möjlighet att koncentrera sig på smakupplevelsen. Har man riktig tur finns det kanske bland de övriga festdeltagarna någon som är lika ostbågetokig som en själv, och är villig att samtala lite om olika sorters ostbågar och deras smaker. Dock finns det en nackdel med att äta ostbågar på fest: andedräkten blir inte behaglig och händerna blir som bekant flottiga (och läpparna klibbiga), vilket är mycket besvärande när man har tänkt sig ett antal gosiga tryckare och helst också en romantisk stund nere i källaren tillsammans med någon läcker representant för det motsatta könet. En rulle hushållspapper och ett paket tuggummi kan i och för sig förbättra situationen, men det kan vara besvärande att hålla reda på den sortens utrustning.

Jag tror faktiskt att det allra bästa är att äta sina ostbågar för sig själv, utan någon som ser. Det är bara när man befinner sig på tu man hand med bågarna som man verkligen förmår känna deras närhet och ge dem den kärlek och uppskattning de förtjänar.
Och den förmånligaste platsen för denna form av ostbågeätning är givetvis hemmets lugna vrå, i det egna rummet, helst med dörren låst. Den vrå av detta rum som i sin tur passar bäst för ändamålet är sängen. Har men en vägg vid huvudändan av sin säng (och det har man ju för det mesta) är det bäst att sätta sig upp med ryggen mot denna vägg och bulla upp med en eller flera kuddar för att få det mjukt och bekvämt. Om sängen är dåligt placerad för en sådan sittställning har man kanske en puff eller annan bekväm fåtölj, det går också bra, huvudsaken är att man sitter skönt.
För att ytterligare stärka känslan av avkoppling, njutning och tillfredsställelse med livets goda gåvor, kan man gärna förse sig med en bok att läsa och lite musik i stereon/bandspelaren medan man äter. Det är emellertid viktigt att läsningen och musiken inte tillåts störa ätupplevelsen. Därför bör det man läser kanske inte vara någon jätteintellektuell litteratur - en laddning med serietidningar räcker - och volymen på musiken bör inte vara alltför högt uppskruvad. Välj gärna klassisk musik - rock och pop tar gärna bort uppmärksamheten från ostbågarna vid alla de tillfällen då det dyker upp läckra gitarrsolon som man bara måste lyssna koncentrerat på.
En viktig fråga innan man slår sig ner för att äta är om man ska hälla upp ostbågarna i en skål eller äta direkt ur påsen. Jag håller på det senare alternativet. En skål kan mycket lätt tippa över ända, och dessutom låter ju påsens prassel bra mycket aptitligare än det torra ljudet av fingrar som gräver i en tråkig plastbunke. Samt att det blir mer disk om man äter ur en skål.
Vad som passar bäst att dricka till ostbågarna ska vi ta upp i nästa kursavsnitt, men oavsett vilken dryck man väljer bör man se till att ha försett sig med stora mängder av den på nattduksbordet, så att man slipper masa sig upp ur sin bekväma ställning och hämta mer dricka mitt i ätandet. Det är tillräckligt ansträngande att sträcka sig efter flaskan/kannan och hälla upp mer i glaset.
Alla de attiraljer man är utrustad med när man sitter i sängen och äter - påse, bok och tillhörande dricka - bör ordnas på ett praktiskt sätt. Förslagsvis placeras prylarna på ett sådant sätt att man kan ta bågar ur påsen med ena handen, och ta i glaset samt vända blad i boken med den andra. Att vidröra boken och glaset med en flottig hand är inte så lyckat.
För att undvika alltför mycket smulor i sängen, och på kläderna, kan man med fördel täcka över sig upp till hakan med någon gammal filt. Då blir det också mysigare.
Hemuppgift till nästa gång: gå till en fest (om ingen du känner har fest denna vecka får du ordna en själv), servera mängder av ostbågar och andra sorters snacks, och iakttag gästernas beteenden inför läckerheterna! Vilka sorter är populärast? Står sig ostbågarna i konkurrensen? Hur hanterar folk problemet med kladdiga händer?

I nästa kursavsnitt ska vi gå igenom metoder att äta ostbågar och vad man bör tänka på när det gäller förvaring och tillhörande dricka.
Ha det bra till dess!

Vidare till kursavsnitt 4





[Läs En Annan Text]



1999 Jemima & Carl-Henrik Hammarlund. All rights reserved.