|
Tisdag 22 maj 2007 Adam har börjat komma in i den där jobbiga perioden när han inte vill vara ensam längre. Så fort jag eller Carl-Henrik går iväg gråter han (om han inte är sysselsatt med något VÄLDIGT spännande...) och han somnar inte längre själv i sin egen säng på kvällen. Dessutom vaknar han tidigare på natten och är bara ledsen, så att jag får ta honom till vår säng. I natt hände detta vid fyratiden, och eftersom även Isak brukar trängas med oss i dubbelsängen blev det som vanligt knappt nån plats alls att ligga på. Då beslöt jag att försöka lära åtminstone Isak att sova i sin egen säng hela natten, han är ju inte ensam i sitt rum längre nu när han delar det med Lydia! Vanligtvis när man försöker bära tillbaka honom gnäller han och protesterar, och kommer sen tillbaka igen efter fem minuter. Men den här gången lockade jag honom med det bästa han vet: Nalle Puh! "Om du stannar i din egen säng hela natten, får du titta på Vårkul med Ru i mammas och pappas säng i morgon bitti!" sade jag. Och det funkade faktiskt! Isak sov ända till 7.15, det är länge för att vara han. Nu i natt hoppas vi förstås på upprepning av bravaden, stannar han i sin säng hela natten blir det "Nalle Puh och julen" i morgon, som han kallar den (tror den heter Vännernas fest). Kanske vi snart ÄNTLIGEN får ha sovrummet för oss själva? |
[Till startsidan]
2007 Jemima & Carl-Henrik Hammarlund. All rights reserved.