Varför finns det överhuvud taget en diskussion om huruvida kvinnor bör tillåtas att prästvigas i svenska kyrkan? Är det inte självklart att - i jämlikhetens namn - kvinnor skall kunna nå samma positioner, överallt i samhället, som män? Håller inte Sverige på att sakta men säkert bli ett jämlikt land med lika värde för alla, oavsett kön, hudfärg eller religion? Varför är då frågan om kvinnliga präster så brännande?

Svaret är egentligen helt självklart. Det handlar inte om jämlikhet, utan om bibelsyn. Bibeln själv lär klart och tydligt att kvinnor och män är lika värda, t ex: "Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus." (Gal 3:28). T o m på gamla testamentets tid hade de israelitiska kvinnorna det betydligt bättre än kvinnorna i grannfolken. Är man bibeltrogen (dvs tror att varje ord i Bibeln är inspirerat av Gud), så kan man därför inte diskriminera kvinnor. En bibeltrogen präst som säger att han inte kan samarbeta med kvinnliga präster gör det inte därför att han vill diskriminera kvinnor, utan för att han tror att det strider mot Guds vilja att kvinnor blir präster. Naturligtvis accepterar han kvinnor på alla positioner i samhället. Han har inget emot att sitta med i en styrelse (t.ex. kyrkorådet eller kommunstyrelsen) som leds av en kvinna. Han är en ivrig förespråkare för att lika arbete skall ge lika lön, oavsett kön - Bibeln talar mycket om rättvisa. Han är inte "rädd för starka kvinnor" - Bibeln är full av starka kvinnor med en särskild kallelse från Gud. Han är absolut inte heller någon mansgris, då Bibeln klart och tydligt lär honom att acceptera sin hustru som sin jämlike.

Kallar man de som är emot att kvinnor prästvigs för saker som mans-chauvinist, trångsynt, bokstavstroende mm, så har man inte brytt sig om att sätta sig in i problemet, utan är bara intresserad av att döma. Man tycks tro att dessa är emot inte bara prästvigning av kvinnor, utan också kvinnor i allmänhet. Inget kan vara mer fel. Till exempel så finns det kvinnor som är emot prästvigning av kvinnor. Vissa högljudda kvinnosaksförespråkare vill gärna vrida argumenten så att det verkar som om motståndarna ser ned på kvinnor och anser att de är mindre värda.

Visserligen står det i Bibeln att kvinnan skall underordna sig mannen. Visserligen har det funnits - och finns ännu - manliga svin som utnyttjar sådana bibelställen för att rättfärdiga förtryck av kvinnor. Det är tyvärr så. Men var och en som använder Bibeln på detta sätt förtjänar ett strängt straff. Det står ingenstans att mannen skall underordna kvinnan under sig. Tvärt om. Mannen skall älska sin hustru som Kristus har älskat kyrkan (Ef 5:25). Hur älskade Kristus kyrkan? Han bad för den, Han tvättade dess fötter och Han dog för den.

Vad är då att underordna sig? Tyvärr vet jag inte svaret på frågan. Men kanske ligger det på ett andligt plan. Kanske är det så att Gud givit mannen en särskilt ansvar för familjens andliga liv. Att kvinnan underordnar sig mannen betyder kanske att hon accepterar att mannen har detta ansvar. Jag vet inte. Man jag vet att män och kvinnor har lika värde och att kvinnan har samma rätt att bestämma i familjen som mannen. Att underordna sig är inte detsamma som att underkasta sig.

Idag nekas prästkandidater att bli prästvigda, om de inte lovar att fullt ut samarbeta med alla (läs kvinnliga) präster. De får helt enkelt inte bli präster! Detta är helt obegripligt för mig. Anledningen till att svenska kyrkan tillät kvinnor att bli präster var ju för att ingen skulle diskrimineras! Nu diskrimineras i stället en annan stor grupp människor, enbart på grund av sin personliga övertygelse! Detta är ju fullständigt fel!

Alla människor bör repekteras, även de som har obekväma åsikter. Vid en flyktig genomläsning av t.ex.1 Kor 14 eller 1 Tim 2, så kan man faktiskt få uppfattningen att kvinnor inte får prästvigas. Låt de män som inte vill samarbeta med kvinnliga präster samarbeta med varandra i stället, och bevara på så sätt friden inom kyrkan! Att strida med varandra tjänar bara den ondes syften.

Personligen är jag bibeltrogen. Jag tror att hela Bibeln är Guds ord. Bibeln är skriven av människor men inspirerad av Gud. Man kan inte låta Bibeln tolkas av aldrig så kunniga teologer, så det som inte är Guds ord "gallras ut". Då sätter man sig ju till doms över Bibeln och Gud själv. Man "plockar bort" allt som inte passar för stunden, och Bibeln förlorar sin skärpa och förpassas till en dammig bokhylla i bakgrunden. Men utan Bibeln saknar man en fast grund för sin kristendom. Utan Bibeln vet vi inte mycket om Gud.

Jag är dock inte emot att kvinnor prästvigs. Man kan motivera att kvinnor tillåts prästvigas utan att för den skull förneka att Bibeln är Guds ord. John Stott bevisar detta utmärkt i sin bok "Kristen - på tröskeln till 2000-talet". Jag tror att kvinnorna i det första århundradet inte undervisade i församlingen därför att de på så sätt ville underordna sig männen. På den tiden fanns det många i samhället som inte accepterade att kvinnans värde var detsamma som mannens. För att inte stöta sig med dessa, tror jag att man valde att inte tillåta kvinnliga präster. Hade Jesus valt ut kvinnor för att sprida sitt evangelium, så skulle ingen ha lyssnat på dem, och kristenheten skulle fått ett mycket dåligt rykte. Sådant var läget på den tiden. Det var t o m tabu för en äkta man att tilltala sin egen fru offentligt! Detta är min personliga åsikt i frågan, och jag respekterar naturligtvis den som tror annorlunda. Det är heller inte avgörande för frälsningen hur man tror i den här frågan. Jag vill dock be den som är emot prästvigning av kvinnor att tänka på några saker:

Prästkandidater som inte kan tänka sig att prästvigas tillsammans med kvinnor, men ändå vill bli präster, bör allvarligt fundera på detta: Vad är egentligen skillnaden mellan att prästvigas tillsammans med en kvinna (med motiveringen att kvinnliga präster är fel) och att arbeta i en kyrka som tillåter och stöder kvinnliga präster?

Personer som inte kan tänka sig att besöka en gudstjänst som leds av en kvinna bör på samma sätt fundera på om de kan tänka sig att besöka en gudstjänst som leds av en präst i en kyrka som tillåter och stöder kvinnliga präster.

Om man gör detta bara för att markera att det är fel med kvinnliga präster, varför gör man inte på samma sätt mot präster som gör andra typer av fel, t ex präster (av båda könen) som stjäl, ljuger, skvallrar eller dricker sig fulla. Något sådant hör man ju sällan talas om...

En ytterligare åsikt:

• Definition: Kvinnliga präster är prästinnor.
• Definition: Folk som är gifta med präster/innor är prästvigda.

I jämlikhetens tecken bör män till prästinnor inbjudas till prästfrudagar, vilka bör byta namn till prästvigdadagar. Om en präst är gift med en prästinna så får givetvis båda komma.