Jag är ingen vekling! Jag har varit med om en hel del tuffa tag! T ex när jag
ensam kastade ut tre fulla soldater från tempelområdet i förra veckan. Jag har aldrig tagit
mutor. Jag är inte heller lättrörd och har inte imponerats av prästernas undervisning. En
polisman får inte låta sig påverkas. Han måste göra sin plikt.
Igår var allt annorlunda. Jag och två kolleger blev utsända på ett rutinuppdrag. Vi
skulle fängsla en upprorsmakare. När vi kom fram till platsen, en av templets pelargångar,
så stod mannen där och predikade. Han såg inte ut som en uppviglare. Vi blev fängslade
när vi lyssnade på den person som vi skulle fängsla. Gripna av hans budskap! Jag har
aldrig hört någon tala som den mannen!
Jag såg i hans ögon att han verkligen menade det som han sade. När han berättade
om Guds kärlek till varje människa var det som om Guds kärlek flödade runt omkring mig.
När han talade om tillit till Gud blev jag förvånad över att jag någonsin kunnat tvivla på
Guds kärlek till mig.
Missförstå mig nu inte. Jag är ingen religiös människa, men det Han talade om var
inte religion. Det handlade om en relation till Gud! Faktiskt om gemenskap med honom
själv som talade. Först fick jag en chock. Vad menade han? Skulle han, Jesus, verkligen
vara Gud? Detta var ju hädelse!
I den stunden såg han mig rakt in i ögonen. I hans blick såg jag att det var sant! Vi
såg det alla tre. Vi var fullkomligt gripna av honom som skulle gripas! För första gången i
min karriär kunde jag inte fullfölja mitt uppdrag, men det spelade ingen roll. Inte nu när jag
hade mött Gud!
Under de sista åren, när Polen fortfarande var bakom järnridån, samlades
under somrarna kristna katolska ungdomar till jättelika gudstjänster i bergen.
Tusentals deltagare, som alla var gripna av Jesus, sjöng tillsammans och bad för sitt land. Det
var olagligt att ha sådana samlingar. De poliser, som sändes ut för att gripa dem och för
att upplösa deras möten, blev själva gripna. Ungdomarna kramade om dem och berättade
för dem om Jesu kärlek. En sådan kärlek kunde de inte motstå.
Tempelpoliserna på Jesu tid, de polska poliserna före järnridåns fall, alla drabbades
de av Guds gränslösa kärlek.
Poliserna blev gripna av Jesus!
Låt dig gripas du också!
Lars Fröjmark
Joh 7:40-52
Denna artikel var införd i 
1998-02-14, inför Sexagesima.
Om du INTE ser en MENY till vänster så klicka här!
DU ÄR BESÖKARE NUMMER 
SEDAN 1998-02-18
Uppdaterad 2000-02-09
© 2000 Lars Fröjmark