Varför Gud? Varför?


- Hur skall det nu gå? Varför skall just jag drabbas så hårt? Vad skall jag ta mig till?

Den unga kvinnan var helt förtvivlad. Hela hennes värld hade rasat samman. Först hade hennes man dött och nu var också deras ende son död. Det enda som återstod för henne var att tigga för att få mat för dagen. Hennes hopp hade dött med hennes båda kära. Hennes tro var som bortblåst. Varför, Gud? Varför?

Den döde, hennes son, bärs fram i täten på det sorgliga följet, hennes vänner och hon själv skriker ut sin sorg i en ständig dödsklagan. De är på väg för att begrava den döde.

Från motsatt håll kommer ett annat följe. Det är ett gäng glada människor som skrattar och pratar. De är uppfyllda av allt underbart som hänt den senaste tiden.

- Du Andreas, det var väl fantastiskt med den där militärens tjänare som blev frisk i ett enda ögonblick när alla hade trott att han skulle vara död inom några timmar.

- Ja, och vad fantastiskt det var att få lyssna på Jesus, där på berget. Han är en otrolig berättare. Det finns ingen som kan förklara saker så bra som han!

I täten på detta glada följe går Herren Jesus. Livets furste!

De båda följena möts.

Änkan känner att en hand rör vid henne, hon hör en vänlig röst som säger: - Gråt inte. Hon slutar med sin klagan och runt om kring henne blir det alldeles tyst. Hon ser upp i ett par strålande ögon som är fulla av värme, medlidande och kärlek.

Jesus går fram till båren och rör vid den. Bärarna stannar, förskräckta. - Vad gör han? tänkte de. Han blir ju oren. Han vet ju att det är förbjudet!

- Unge man, jag säger dig: Stig upp!

Det är som om alla plötsligt drar efter andan. Pojken rör på sig. Han sätter sig upp. - Var är jag? Varför är det så mycket folk? Jag är hungrig, har jag missat frukosten?



Evangelisten Lukas skriver om detta i sitt sjunde kapitel. En intressant sak med de bibliska texterna är att man även finner sig själv i dem. Var är du någonstans? Går du med i sorgeföljet? Har du mist någon kär vän och kanske ropar: Varför, Gud? Varför?

När människorna i sorgeföljet har mött Jesus vänder de om, fyllda av glädje. I vår tid är det inte så vanligt att Jesus uppväcker döda. Men för den som slår följe med honom kan dödens sorg bytas ut mot livets gädje.

Där Jesus går i täten lever hoppet om det eviga livet som inte slutar vid en grav utan fortsätter i himlen. Jesus är själv garanten för detta liv. Hans egen grav är tom. Han har besegrat döden!



Lars Fröjmark
Animated Christian fish symbol reveals 
hidden cross



Denna artikel var införd i 1998-09-26, inför 16:e söndagen efter Trefaldighet.


Om du INTE ser en MENY till vänster så klicka här!


DU ÄR BESÖKARE NUMMER SEDAN 1998-10-28

Uppdaterad 2000-02-09

© 2000 Lars Fröjmark