| En röst från år 2000 |
Tänk så många levnadsbeskrivningar vi får läsa i tidningarna just nu. Man påminns om personer från olika perioder av millenniet.
Eftersom en viktig röst saknas, beslöt jag mig för att intervjua en person som redan upplevt 2000-talet!
I Sikem stod jag i den dallrande hettan. En beduin dök upp i värmediset, klädd i sin långa fotsida mantel. Hår och skägg var oklippt och kritvitt.
- Shalom, Abraham! sade jag
- Shalom, alechem!
- Kan jag få ställa några frågor? Eftersom du lever nu på 2000-talet, har du väl hört om det s k 2000-problemet? Vi är oroliga för våra datorer och...
-DET är inget stort bekymmer. Det verkliga problemet, 2000-problemet, är att människor glömmer att söka efter de eviga värdena. I stället jagar de efter sådant som förgås under ett kort jordeliv!
Här, särskilt i Ur och Haran, söker de svaret i stjärnorna och stjärntecknen. Som om en himlakropp av brinnande materia skulle kunna ge något svar! Jag råkar veta att en av era 1900-talsskalder sade: "The answer is blowing in the wind". På mitt språk, hebreiska, är ande och vind samma ord, så han hade nästan rätt - Svaret finns hos Guds Ande. Den viktigaste frågan är inte att konstatera att Gud finns. Detta tror även i er tid 95,5% av mänskligheten. Nej, det viktigaste för dig är förstås att ta reda på vad Gud vill med just ditt liv.
- Hur skall man kunna ta reda på det? Du brukar ju kallas "en fader för dem som tror". Hur gör du för att få veta Guds vilja?
- Se på din medmänniska! Jesus säger: Allt vad ni har gjort mot dessa mina minsta bröder det har ni gjort mot mig. Jag försöker alltid tänka på att behandla mina medmänniskor såsom Jesus skulle ha gjort det.
- Menar du att Gud är i varje människa?
- Nej, inte på det sättet. Men Gud har skapat varje människa till sin avbild, och därför kan vi se något av Gud hos våra medmänniskor.
Vid ett tillfälle fick jag tre gäster. Jag visste inget om dem, men gjorde mitt bästa för att visa dem gästfrihet. Jag bjöd på både yoghurt, bröd och lammstek. Det visade sig att jag fått besök av Herren själv och två änglar. Herren gav min hustru Sara och mig fantastiska löften och jag fick också tillfälle att samtala med Honom.
Den gången fick jag lära mig något verkligt viktigt, nämligen hur mycket Gud hatar synden och älskar människan! Han berättade att staden Sodoms ondska hade blivit så stor så att han måste förstöra den. Där hade begåtts fruktansvärda skändligheter, bl a mot de små barnen. "Jag måste gripa in", sade Herren.
Det var då jag försökte pruta med Gud. Jag frågade om inte Gud skulle skona staden om det fanns 50 rättfärdiga i den. När Han lovade att i så fall skona den, dristade jag mig till att fortsätta att pruta tills jag hade kommit ned till tio. Herren lovade att skona staden om det fanns tio rättfärdiga i den. Jag vågade inte fråga mer.
Men jag vet nu att Gud skonar hela värden för EN enda rättfärdigs skull! Jag kunde ha fortsatt att pruta! För det finns EN Frälsare, och det räcker!
Honom tillbad jag och längtade efter under hela mitt liv. Det är ju också på grund av Honom som ni nu har ett millenniumskifte!
1999-10-16, inför 20:e söndagen efter Trefaldighet.